Flash back...
Väl i SF väntade Aaron som är vår kontakt här på SDSU för att föra oss till sitt hem och för min del en väl insutten soffa. Första timmarna sömn sedan avresan från Bromma. Då var klockan 10 svensk tid, 26 timmar senare alltså.
Första morgonen i Brookings spenderades med att checka in i våra rum. Dryga 10 kvm stora rum och fyra per lägenhet. Lägenheten består av ett kök, ett badrum med badkar och en tv-hörna. Där sitter mina roommates Mike och Brett (säkert även den tredje av musikanterna) en hel del, trevliga grabbar dock. Långpromenad, lite shopping och häng på vårt nya hak (återkommer med namn när ja kommer på det) blev det. Innan dess några timmar ångest till följd av en för längesedan utgången blt och två flottiga bagels med ost, bacon och ägg. Sedan rundtur i brookings av aaron och två timmar på Wal-mart.
Allt är amerikanskt. Amerikanskt och kallt. Ännu har vi bara upplevt 9 grader fahrenheit men vi har uppmanats att tänka på att det lätt kryper ner till 25 minus (fahrenheit? räkna på det ni).
Torsdag
Back to apple bees. Sedan nedläggningen i barkaby har apple bees-besöken blivit glesare. Infra city?s funkar dock även om nyfunna Brookings ändå is the place. En gigantburgare, en öl och ständigt påfyllt ice-tea-glas senare skjutsades the swedish team hem av vår egen sd hero aaron.
lördag
Lycka är ett relativt begrepp men nog lös lyckan i Jens ögon när han äntligen fick äntra brookings sportshalls tveksamt dammsugna ytor för första gången. Medhavd boll, vapendragaren och ett gäng utbytesstudenter kan antas förgyllt den snart 25 år gamla stockholmaren. Själv lirade jag in mina nya wal-mart-inhandlade skor och försökte till större delen liggandes att föra mitt lag mot seger. Om någon räknade scoren är tveksamt men det var sekundärt denna den fjärde av dagar i blåshålet brookings.
Gårdagen spenderades på wal-mart, så klart (ska btw dit om en stund igen, inte säker men tror min far är ytterst ansvarig för mitt wm-beroende), och på vägen hem skulle de fyra tappra vandrarna stöta på en av alla dessa brookings hjältar. Marcel, the german guy, stannade helt otvingat sin bil och erbjöd oss skjuts. Något som lett till en vänskap djupare än glasen med bud-light på skinners, vårt andra bästa hak. Bagel works är fortfarande sååå nummer ett. Insikterna på 3-dollar-per-öl-stället skinners blev många. Kepsmode, fyrkantiga byxor och paktskapande utan dess like är några. Jag och Jens kommer, tveklöst helt till följd av vårt europeiska jeansmode, innan veckan är slut erbjudas klippkort på något killar-som-gillar-killar-ställe. För det är sån man är om man har jeans som någonstans har kontakt med hud. Men wtf som vi säger.
Jonatan (fattar inte vågen på rummet men tror all gång vägt upp sweet-and-low-konsumtionen och alla bagels, vilket ger en vikt ungefär som när jag kom hit.)"